24. Olle Tandberg

Olle föddes den 12 oktober 1918 i Stockholm. Tillsammans med Ingemar Johansson och Harry Persson räknas han som ”en av de tre odödliga” inom svensk boxning. Om Harry Persson var ”urstark och oslipad” och Ingemar Johansson var ”smart och explosiv” var Olle Tandberg ”snäll och teknisk”. Redan som 18-åring deltog han i OS i tungviktsboxning 1936 i Berlin. Han föll mot ungraren Ferenc Nagy i tredje omgången. Han hade då endast tränat boxning i tre års tid. OS-guldet gick till tysken Herbert Runge. Samma tysk som året efter var chanslös mot Olle Tandberg i EM. Han blev europamästare som amatör 1937 och 1939. Däremellan vann han sjutton landskamper och deltog i världsdelskampen Europa—USA 1940. Han slog USAs tungviktsankare i både Chicago och Nashville. Han var, kort och gott, den troligen bäste amatörtungviktaren i världen åren 1937—40.

Av de 120 matcher han gick, förlorade han endast sex. Det är ett synnerligen meriterande faktum. Bland den tidens amatörer var det bara Joey Maxim (som gick i lätt tungvikt) som kunde konkurrera någorlunda med Olles statistik: Maxim hade 115 segrar av 130 möjliga. Professionell blev han 1941 och 1943 fick han chansen att boxas om den vakanta europamästartiteln mot belgaren Karel Sys. Olle vann på poäng. Han förlorade dock returmatchen i Bryssel 6 månader senare och Sys tog titeln. Olle boxade den sista matchen på Råsunda, inför över 37 000 åskådare, den 14 augusti 1949 mot amerikanen Jersey Joe Walcott, som vann på teknisk knock out i femte ronden. Walcott blev 1951 världsmästare, en titel som han förlorade året efter.

Olle avled på annandag jul 1996.

Olle Tandberg har enhälligt, av Hall of Fame, valts till medlem nr 24. Priset delades ut den 20 augusti 2022.

 
Föregående
Föregående

23. Kathinka Frisk

Nästa
Nästa

25. Sven Lindman